Home

Thailand | Vietnam | Singapore | Australia | Australia 2 | Australia 3 | New Zealand | Fiji | Cook Islands | Hawaii & U.S. | Mexico | Belize | Caribbean | Contact Us | Sammanfattning
Johan and Petras hike east -01/02
Vietnam

Vi landade i Saigon (Ho Chi Minh City) men tog direkt ett nytt flyg upp till Hanoi. Det var fullbokat och vi hamnade pa reservplats men vi har kanslan att de klamde in oss eftersom utlanningar betalar bra mycket mer for biljetterna...

I Hanoi tog vi en taxi in till Old Quarters och bodde pa ett statsagt hotell (Diamond) inhyst i en gammal men ratt fin byggnad. Stora rum med gamla utsirade mobler och stukaturer i taket for 200sek natten.

Hanoi var en riktig upplevelse! Visst finns det en och annan bil men nastan alla cyklar eller aker moppe, och det finns en jakla massa av dem! ATt ta sig over en gata kandes forst som rent sjalvmord men efter hand kom vi pa tekniken, att ga valdigt langsamt sa att folk han vaja for oss.

Inne i de gamla kvaratern finns massor av sma lokala marknader och langs alla gator lever kommersen. De har specialiserat gatorna sa att en gata saljer madrasser, en annan elektronikm en tredje blommer, skor, klader osv.

Forutom alla inhemska sma kafeer och restauranger som oftast ar direkt pa gatan och dar man sitter i mobler som skulle fa en svensk lekstuga verka smaskalig, finns mangder med haftiga barer, kafeer och restauranger med internationell inriktning. Mycket franskt (lang tid som koloni) och mycket billigt.

Vi pallade 4 dar innan vi flog ner till Danang men efter att ha gatt omkring med ryggsackarna i en timme eller sa och kastat ett oga pa "China Beach" hoppade vi pa forsta basta buss vi sag, som gick till Hoi An. Intressant liten battalj pa bussen. En minibuss packad med kanske 20 pers dar vi lyckades klamma in bade oss och ryggorna (vi satt pa dem) och sa borjade en vild diskusion om priset. De hade fatt 20usd och skulle ge vaxel. Vi blev lite oroliga nar vi sag dollartecknena i konduktorens ogon och det giriga leendet. Efter en skrik-tavling och lite fysikt handgemang fick vi tillbaks pengarna och gav dem vad vi faktiskt kom overens om innan vi gick pa. Alla i bussen stodde oss vilket var ratt kul.

I Hoi An vandrade vi omkring och hittade ett schysst hotell i centrum (byn ar sa liten att i princip allt far betraktas som centrum) for en hundring. Vi blev ratt forvanade nar vi insag att Hoi An, mitt i ingenstans, ar en turistattraktion och dar man ser fler utlanningar an i Hanoi! Busslaster av pensioerade norrman etc. Anda ett trevligt stalle och med moppe har vi tagit oss runt utanfor och sett lite av "landsbyggden". En timmes kanotfard med tva aldre damer som styrman och kapten idag visade oss lite av floden som delar staden.


A sunrise; Actual size=240 pixels wide

Nagra bilder har vi antligen lyckats fixa fram. Denna fran Saigons gator (en av dem).

midsommar.jpg

midsommar.jpg

midsommar.jpg

midsommar.jpg

Ahh, antligen framme i Nah Trang. Lite olustkanslor att lamna Hoi An, en lokal flicka hade ju ropat efter Johan "Are you looking for me, darling?". Det verkade akta. Det verkade... ja, naval, nu nu ar vi i Nah Trang.

Forst vadret - det basta vi sett i Vietnam. Strralande varmt och hett, det smutsiga vattnet som sakta lapade upp pa den skitiga stranden. Bara ropen av lokala saljare hordes i vindens latta brus genom palmerna. (Jag, Petra, tror starkt att Johan borde sadla om och bli poet........).

Dagen efter larde vi oss annu mer om Vietnam. Det finns microklimat. Microklimat ar ett lokalt litet klimat som trotsar allt vad vader heter i ovrigt. Nah Trangs microklimat valde just denna dag att sla om till sin korta, men intensivt regniga, period. Naja, bocker, cafeer, cafeer, bocker...

Vi hyrde dock moppe efter tva dar och for ivag norrut mot nya aventyr. Eftersom kartor inte riktigt verkar finnas sa hamnade vi i Nah Trangs slumkvarte. Barnen i Rio skulle varit stolta att bo har. Vi var glada. At att vi hade moppe och snabbt kunde aka ut igen.

Efter nagra stunder hittade vi den lilla hamnen dar farjor gar ut till ett par oar. En av dem ar on som later sa spannande som "Monkey Island" (Daniel, inte en pirat sa langt ogat nadde). Hade varit vaccinforskningsstation mellan 84 och 91 och de importerade aporna hade efter brist pa pengar slappts los att harska pa on (Anne, vi visste inte det innan, vi lovar! Petra.) Later som Michael Crichton varit inblandad.

Skabbiga sma skitiga apor for omkring och stal prylar varre an Saigons samlade snorungar. Vissa var ratt sota, lite blyga nastan. Vi hakade pa en grupp Vietnamseser efter det att vagen sparrats av en apa som visade att han hade en duktig tandlakare. Tanderna sag ut att kunnat gnaga rent mitt ben fortare an ett dussin pirayor. (Det var t o m sa att min stora, starka Johan blev lite skraj, da kan ni tanka er, jag fick lov att halla honom i handen.)

Genom sakerhet i antal och med lanade majskorn hade vi till slut dussintals hungriga, skrikande apor runt oss som t o m gick sa langt att forsoka banda upp fingrarna som holl maten.

Efter att ha tittat ca 2 sekunder pa en rent vidrig "circus" forestallning med cyklande bjornar och apor i damklader akte vi tillbaks.

Batresan var bast. Vi fick hora Internatilen pa klingande vietnamesiska pa loja strangar fran en lokal partimedlems gitarr.

Mopedturen hem var minst sagt intressant, en close-encounter med varsta trafiken vi sett! Med ungefar 8 moppar i bredd at varje hall kunde man, lika plotsligt som ofta, fa motande trafik mitt i strommen! Lasa idag att 7.700 pers dott t o m september. Tro fan det!

------------

Sista anhalten i Vietnam, tillbaks dar vi borjade, redo att ta oss an Saigon. Efter en taxitur lang nog att skyffla hela Saigons befolkning fram och tillbaka till jobbet i en manad, landade vi mitt inne i smeten av billiga backpackerhotell. Bestamde oss for att "rougha" och tog in pa Van Trang for $7 natten. Langst upp i en 7-vaningsbyggnad, ingen hiss. En trappa som gar runt en liten ljusbrunn, med ett racke som nar oss upp till knana. Latt svindel nar man tittar ner, svart att se botten.

Vanan trogen borjar vi knata omkring, "feel the vibe". Battre an vad alla sagt, men mycket trafik, smutsigt och varmt nog att fa en finne att ge sig ivag med forsta basta luftkonditionerade buss.

Vi borjar faktiskt vanja oss vid konversationer typ:

J "Vad tycker du...."
Gatumanglare nr 1 "Buy mister? Very cheap, buy 3 now"
J "No, thank you. We don't smoke"
J (till P igen) "...att vi skall..."
Gatumanglare nr 2 "Very cheap", haller fram en lada obskyra prylar. Den enda som verkar intresserad ar Gatumanglare nr 1.
J "No. Thank you. NO!" viftar med handerna.
J (till P) "...gora imorgon? Aka ut till..."
Gatumanglare nr 3, 4, 5, 6-12 och 18 (inte i kor utan snarare en avancerad form av acapella) "Buy, something. Buy, buy, mister, cheap, now, anything, buy"

Och sa vidare, med mera, etc. Alla forsok till att artigt tala om att man har fler bocker an vad som anses normalt, inte roker, inte vill ha en massage medans man ater ris med pinnar, inte vill aka nagonstans i en Cyclo eftersom man faktiskt trivs ratt bra vid bordet dar maten just kommit in och inte ar sugen pa annu en hangmatta, kraschar. Till slut blir det mest grymtningar, skarpa nej och handviftningar.

----

Saigon Water Park ar ett stort nojesfalt inom bad-genren som matchar Skara sommarland. "Berg-och-dalbanor", fritt fall, pooler, vagmaskiner mm. Riktigt bra. Bast var nog att vi praktiskt taget var helt ensamma! Det tog sakert 5 minuter innan vi ens sag en annan manniska. Kanske totalt 10 pers utspridda over hela stallet. Kanske for att det ligger LANGT utanfor Saigon, kanske for att det var en tisdag.

----


Vi akte till ett VC-tunnelsystem som ligger bara nagra mil utanfor Saigon. De borjade byggas (80 km) redan 1940 under kriget mot fransmannen men forlangdes till 250 km under 60- och 70-talet. 80cm hoga, 60cm breda i tre vaningar. Kok, motesrum, sjukhus, vapenforrad. Allt fanns underjord, upp till 8m ner. Vi kravlade genom nagra av dessa. Inga storre problem att gora i 50-100 meter med latt belysning, forutom att vi kommer att berika nagon lokal tvattfirma, men i morker tillsammans med ormar och skorpioner medans nagon skickar tunga bomber over en kan inte ha varit nagons definition av en kul lordagkvall. Vietnamserna har lagt ner mycket energi pa att uppfinna riktigt ackliga fallor i tunnlarna. De flesta involver spetsiga bambukappar eller vassa metalpiggar doppade i kobra-gift, som faller ner fran taket, ar nergravda i marken, hoppar pa dig fran sidan eller framifran. Till och med Indiana Jones skulle behova lappa skinnjackan efter en dust med de har.