Det tar 20 minuter med moppe runt rarotonga, den storsta av de 15 oarna. Allting fran stranden till revet runtom on och de skarpskurna grona bergen som tacker centrala delen av on ar som tagna fran broschyrer! Folk ar verkligen hur softa som helst, verkar inte hata turisterna och stressar inte (Pa Fiji maskerade de sin lathet och sin ovilja att ha med dig att gora med att kalla det "bula-time" medans de pa Cooks verkligen bara ar avkopplade).
De andra oarna sags vara minst lika vackra och Aitutaki, strax norr om Rarotonga lar ha en av varldens vackraste laguner med bra snorkling och dykning.
Utanfor det hotell som vi sen har hamnat pa finns en kanonstrand som overgar i azurblatt grunt vatten. Vattnet stracker sig kanske 100 meter tills det moter ett korallrev som haller hajar och vagor ute. Utanfor revet finns en vagg som gar mer eller mindre rakt ner till ca 4000 meter! Snacka om spannande vagg-dyk... Och det var det! Dykningen var riktigt bra aven om dyken av nodvandighet var djupa for att uppleva fisklivet. I vanliga fall kan det vara som bast mellan 12 och 18 meter men har var det mer regel an undantag att behova ga ner till 25-35 meter. Fisklivet var nastan jamforbart med Roda Havet och vi sag muranor, hajar, lionfish, stonefish, massor av parrotfish, clownfish, angelfish osv. Aven en massa triggerfish. Helt otroligt! Vi har dykt i 10 lander och sett hur mycket "farligt" som helst. Och sa gar man och snorklar i 50 cm grunt vatten och blir attackerad... inte av en tigerhaj eller 3 meters morana utan av en 15 cm stor triggerfish! De ar kanda for att vara territoriella och attackerar allt som kommer for nara. Jag kande nagonting sla emot mitt ben, stannade for att kolla och insag inte att jag blivit fintad - den kom och bet mig i stortan! Och hur ofta brukar jag snorkla utan fenor? Har aldrig hant tidigare. Lar val inte handa igen heller... Ingen fara, bara nagra sma parallella sar pa tan.
Nagra dagar senare bestammer vi oss for att gora en jungeltur och pavorjar en rutt till det inte ens finns en stig att ga pa utan bara en kompakt mur av jungel. Vi backar och tar en annan rutt som tar oss langs med, eller rattare sagt, genom, en flod. Floden ringlar som en orm men stigen ar rak, vilker innebar att vi badar 14 ganger pa vagen upp och lika manga pa vagen tillbaks och darimellan tar oss genom overvaxt jungel. Vi har shorts och t-shirt men vi vet att det inte finns sarkilt farliga djur (inga Redbacks, Black Widows, dodligt giftiga ormar etc) pa Cook Islands. Men.... de har tusenfotingar som ar 20-25cm stora, som kan bita igenom skin och aven om de inte ar sa varst giftiga sa infekteras saret. Gissa vem som far sig ett bett pa armen? Ratt svar! Efter tva dar ger jag upp och vi aker med min elefant-arm till sjukhuset och far hokuspokus-piller som formodligen inte gor en fluga illa. Armen vaxer och det ser mer och mer ut som om en Alien skaffat sig uppehallstillstand i armen. Funderar pa om katolska kyrkan har excorsister kvar. Fick borja med gamla hederliga svenska Kavepenin och vips sa borjar Alien fatta att han inte fatt stanna.
Sista dagen leker vi Hemingway och tar en djuphavsfiske-tur. Marlinsasongen har borjat och rekord sattes veckan innan med en baddare pa 302kg. Ute till havs foljer vi sjofaglarna och plotsligt forstar jag varifran Hitchcock fick sin inspiration - nar de hittar ett stim med betesfisk sa kommer 100-tals faglar och skall alla samtidigt landa pa ungefar 2 kvadratmeter. Ungefar som Tokyos tunnelbana. En lokal fiskare vi kor forbi har fatt en Marlin pa 200 kg och den ser ut att tacka hela baten. En san vill vi fanga!
Det blev ingen Marlin den har gangen men vi fick bada varsin lokal tonfisk-variant pa nastan 5kg. (Foto kommer!)
Cook Islands andra 14 oar far vi se nagon annan gang och det ar definitivt vart en resa till!
